Klar.

Nu har jag gjort vad jag kunnat och mailat vidare. Bara vänta och se vad som händer då.

Idag var ingen bra dag. En orättvis dag. I alltför många hänseenden. Inte minst illamående med kräkningar väntandes i halsgropen på bussresan hem från uni. Tur det var en så snäll och trevlig busschaufför, så jag satt där nere och surrade med henne mest. För att få slippa den vidriga stanken.

Sen har jag det ju så bra som har J som vän. Hon kom hit och surrade på lite när allt var som värst. Det behövdes, tack!