tisdag 22 februari 2011

Ibland har man tur!

Väckte T i god tid imorse, innan 6. Sen hoppade jag in i duschen och vad gör ungen då? Klär på sig? Går på toa? Nä, hon somnar om!! Så fick väcka henne igen, med stressen flåsande i örat... Sen "fastnade" hon på toa, när det egentligen var dags att fara... fortfarande oklädd... Hämtade bilen och insåg att jag inte kommer att hinna. Så ringde min snälla far som va där på en liten stund, så skjutsade hann T medan jag fick jaga ikapp bussen i Bureå :) Och jag hann! Sitter på bussen nu. Den kom ungefär 2 sekunder efter att jag parkerat bilen. Sen var han på väg att köra iväg igen när jag gått halvvägs till hållplatsen. Men som tur var så var även han snäll idag och väntade när han såg mig komma gående! :) (Han va redan nästan 10 min sen, så det var inte alls väntat.)

Nu ska jag ta itu med det sista inför seminariet idag var tanken. Får väl se hur länge jag kan hålla mig vaken.

2 kommentarer:

Madde sa...

Usch de är jobbigt för små barn att gå upp i tid. För en själv är de ju tvunget men för barn är det nog rätt tufft :/

malle sa...

Jo, verkligen... Förra veckan en dag drog T en kudde över huvudet när jag försökte väcka henne :P